Politiken vill se nya bostäder och näringslivet vill bygga nytt, men kalkylerna går inte ihop. Vad behövs för att få fart på bostadsbyggandet och för att öka finansieringsviljan i branschen?

Politiken vill se nya bostäder och näringslivet vill bygga nytt, men kalkylerna går inte ihop. Vad behövs för att få fart på bostadsbyggandet och för att öka finansieringsviljan i branschen?

Varmare och blötare klimat innebär risker för biologisk mångfald och människors hälsa. Både klimatanpassning och ohälsa är kopplat till höga kostnader för samhället och individen, men med rätt åtgärder kan vi investera idag för slippa kostnader och ohälsa imorgon.

Vad skapar en framgångsrik plats? Vilka är platserna som har potentialen att utvecklas, vilka är mervärdena och när skapas attraktivitet? Hur kan vi tillsammans genera välmående bostads- och näringslivsområden och destinationer för besökare?

Idag riskerar renovering av bostäder drabba de boende negativt samtidigt som det innebär resursslöseri och stora kostnader. Hur kan vi hitta en väg att nå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet genom incitament för återbruk på plats som fungerar för både hyresgäster och fastighetsägare?

Frågan om markanvändning är central i Stockholmsregionens kommuner. Stockholms stad ska utreda hur priset på mark vid försäljning sätts för att bättre fungera över konjunkturcykler. Hur kommer hållbarhet och långsiktigt ansvarstagande att premieras? Vad har vi lärt av den pågående krisen?

Flera orter i Sverige står inför betydande industriinvesteringar, vilket medför ett stort behov av fler bostäder. Trots det har byggande i stort sett avstannat på grund av det ekonomiska läget samtidigt som de bostadspolitiska frågorna ofta hamnar i skymundan.

Detaljplaneprocesser blir ofta långa och kostsamma. Det fördyrar både bostäder och kommersiella fastigheter. Vad är det egentligen som driver kostnaderna och hur gör man för att få till en kostnadseffektiv planprocess?

Att äldre ”sitter fast i sina stora villor och lägenheter” framhålls ofta som ett hinder för att få i gång rörligheten på bostadsmarknaden. Vilka hinder och möjligheter ser de själva? Och vad kan politiken och bostadsvecklare göra för att få fler att ta steget mot ett nytt boende?

Hur kan bygg- och energibranschen samarbeta för att klara energiomställningen? Vilka konkreta verktyg finns för att säkerställa behovet av förnybar el? Hur stor skillnad kan vi göra tillsammans?

Omvärldsutmaningarna är stora och akuta. För att klara klimatmål och internationell konkurrens krävs stora investeringar i industri, infrastruktur och elförsörjning. Nationella satsningar krävs men resurserna är begränsade. Behövs tydligare prioritering utifrån var de gör mest nytta i hela landet?

Hälften av Sveriges 14 högsta hus finns i Göteborg. Här finns stor investeringsvilja och framtidstro och flest av framtidens mest eftertraktade arbetskraft vill helst jobba och bo i Göteborg. Hur har det kunnat bli så här? Vad behövs för att Göteborgsregionen ska växa vidare och vad kan andra lära?

Varför går det så bra för Göteborg – eller gör det inte det? Hur utvecklas egentligen Sveriges andra stad och vad kan vi lära oss av det som händer på ”framsidan”?

Medarbetarna som hämtar och kör avfall är nyckeln i den cirkulära ekonomin. Utan dem faller en viktig samhällsfunktion. Avfallsbranschen är inte ensamma om att ha tufft att hitta medarbetare. Det finns jobb i Sverige, men flaskhalsarna måste bort. Fler individer måste få chansen.

Den kraftfulla industrialiseringen i norr innebär både en unik chans för Sverige att ta ledartröjan inom den gröna omställningen, och samtidigt få en rejäl tillväxt i den norra delen av landet. Idag finns dock för få personer som kan jobba i de nya hållbara tillväxtföretagen.

Både kommuner och stadsutvecklare möter svåra tider. Men att sluta bygga bostäder, service och arbetsplatser är inget alternativ för en tillväxtkommun. Hur kan tillväxt och attraktivitet utvecklas även i svåra tider? Är ökad samverkan mellan kommun, stadsutvecklare och arbetsgivare vägen framåt?

Lägsta pris blir sällan det billigaste i slutändan. När kommuner upphandlar tjänster och produkter borde tillgänglighet och miljö värdesättas i upphandlingarna. Detta görs inte idag vilket resulterar i att kommunerna inte lever upp till de tillgänglighets- och hållbarhetskrav som de har. Risken är stor att man på grund av återkommande brister i upphandlingar går bakåt istället för framåt. Det går inte ihop med kommunernas retorik eller styrdokument. Hur byter vi kurs mot upphandlingar som i praktiken värdesätter tillgänglighet och hållbarhet? Välkommen, deltagare annonseras inom kort.

Stora infrastrukturprojekt planeras i Stockholm-Mälarregionen, som Fyrspåret Uppsala-Stockholm och Ostlänken. Samtidigt står regionen inför stora och komplexa kompetensutmaningar, som olösta, risker att försena och fördyra satsningarna.

Under många år har larmrapporterna duggat tätt när det gäller barns och ungdomars bristande fysiska aktivitet. Samtidigt har vi sett hur cyklingen minskat i de yngre åldersgrupperna, trots att den ökar i andra grupper. Vi kan förbättra folkhälsan genom att öka cyklingen hos barn och ungdomar.

Med rätt kunskap och rätt erfarenhet går det att omvandla både moderna 80-talshus och sekelskiftesbyggnader till nya kontor, bostäder eller förskolor. Att riva hus innebär en stor ekonomisk risk och skapar tydliga klimatavtryck som inte är hållbara över tid.

ReBoot food från RePlanet och Ekomodernisterna lanseras, presenteras och diskuteras. Därefter diskuteras betydelsen av bland annat GMO och Precision fermentation och hur det hotas av kommande EU-lagstiftning. Kan Ukrainas jordbruk komma på fötter utan GMO och med 25 % ”ekologisk” odling?

Hur planeras och byggs städer för att de ska fungera hållbart och långsiktigt? Nya teknologier lockar men väcker också reaktioner. Vi diskuterar hur politiker och beslutsfattare kan omfamna och dra nytta av utveckling och innovationer som bidrar till både hållbara städer och rikare naturvärden.

Vi blickar framåt för att se hur vi kan möjliggöra den gröna omställningen och höja ribban för klimatmålen. Vilka lösningar möjliggör detta och hur ska det genomföras på svensk, finsk och europeisk nivå? Sverige har länge varit ledande i omställningen, men vad kan vi lära av föregångslandet Finland? Vi diskuterar lösningar som fungerar i verkligheten och vilka hinder som återstår att överbryggas.

För att skapa attraktiva och hållbara samhällen måste vi stärka den kollektiva förmågan hos individer och grupper genom att arbeta med platsbaserad utveckling. Vilka systemförändringar krävs för att skapa samhällen där alla kan hitta en plats och ett socialt sammanhang för att leva sitt önskade liv?

Alla svenska städer har som mål att minska CO2-utsläppen från trafiken. De stora städerna vill dessutom minska transporterna av stadsmiljö- och livskvalitetsskäl. Kan VA-sektorn bidra till att minska transporterna genom att bejaka fastighetsnära bioteknik?

Stadsutvecklingen har det tufft just nu. Pandemi, materialbrist, energikris, krig och inflation – kriserna avlöser varandra. Ändå måste stadsutvecklingen fortskrida, hållbarheten stärkas och tryggheten förbättras i våra städer. Kan kulturen och konst i stadsrummet vara en del av lösningen?

I låg- och högkonjunktur efterfrågas nyproducerade bostäder. Men hur ser förutsättningarna ut för de som tar långsiktigt ansvar för nyproduktion och förvaltning? Hur kan kommuner följa upp att man får det man vill med markanvisningar och i detaljplaner?

Bostadsbyggandet har tappat mycket av sin fart då hög inflation, stigande räntor och skenande byggkostnader satt stora avtryck på bostadsmarknaden. Vad är det som har skett och vad finns det som vi tillsammans kan göra för att producera bostäder även i dessa utmanande tider?

När klivet in på bostadsmarknaden har blivit för svårt för många behöver vi tänka nytt. I Norge finns sedan några år boköpsmodeller som bidrar till att lösa problemet. En av modellerna är den delägda bostaden som nu även tar plats i Sverige.

Arrangör: OBOS (seminarium)

Sveriges stora städer fortsätter att växa. Globalt är urbaniseringen en megatrend att räkna med. Fler människor genererar dock mer avfall och trafikinfarkterna förvärras. Med hjälp av innovationer, bättre planering och nya arbetssätt kan belastningen på klimatet och miljön minimeras.

Arrangör: Urbaser (seminarium)